Kost och hälsa

Livsmedelsverkets riktlinjer i måltidsmodellen för förskolan är; god, näringsriktig, hållbar, trivsam, säker – och integrerad. Integrerad innebär att måltiden på olika sätt inspirerar den övriga verksamheten, i form av till exempel projekt om någon av råvarorna. Bakgrundstanken är att barnet först behöver få en relation till det främmande, moroten eller fisken, för att sedan våga smaka.

Koststrateg, inspirationsmatsedel och kockmöten

I kommunen har vi en central koststrateg som drar upp de huvudsakliga riktlinjerna för arbetet med maten utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Två gånger per termin träffar hon kockarna på förskolorna och inspirerar med nya tankar, trender och rön. Det är också hon som tar fram den så kallade "inspirationsmatsedeln". I den är huvudingredienserna givna – till exempel kyckling och ris – medan själva receptet är valfritt. Det gör kockarnas jobb betydligt mer stimulerande.

Måltidsnyckeln – vägen till ökad nyfikenhet på mat

Tillsammans med den centrala koststrategen har man på exempelvis Parks förskola i Västerhaninge tagit fram "Måltidsnyckeln", ett pedagogiskt verktyg för att väcka barnens nyfikenhet på mat. Att våga testa det nya kräver att man lär känna det, och för att vilja lära känna det – till exempel en ny grönsak – måste man väcka nyfikenhet för den. Det gör man ofta med hjälp av sinnena.

Ett exempel är "Veckans grönsak". Då väljer man ut en av grönsakerna som ingår i veckans matsedel, till exempel blomkål, och pratar om var och hur den växer. Man låter också barnen känna på en bit rå blomkål, lukta på den, måla av den – och lyssna på hur det låter när man äter den. På så sätt får barnen sakta men säkert en relation till det nya. Och när grönsaken sedan ligger på tallriken är den mycket lättare att våga smaka på.

Håriga smörgåsar och gästkockar

Ett annat sätt att låta barnen bekanta sig med de ofta fruktade grönsakerna är att låta dem bli byggmaterial. "Håriga smörgåsar" har på så vis blivit ett mycket populärt mellanmål. Då får barnen göra sin egen figursmörgås med hjälp av en brödskiva, smör och grönsaker som till exempel är ögon, näsa, mun – eller hår. På så sätt har många barn provat alltifrån oliver och sockerärtor till grönsallad för första gången.

Ett annat exempel är "gästkockarna". Då följer en mindre grupp barn med kocken "bakom kulisserna", in i förrådet och ut i köket, där de ser hur maten lagas och får göra egen ketchup, och sylt i form av bärkompott. Även pedagogerna får utbildning (av Hälsofrämjandet) i att till exempel hitta "gömda sockerbitar". Idag har man varken sylt, ketchup eller särskilt många halvfabrikat på förskolorna.

Större aptit – och kastruller!

Tack vare kommunens satsning på maten i förskolorna har många av dem nästan nått det gröna målet; att hälften av råvarorna ska vara ekologiska. Föräldrar börjar efterfråga förskolans recept, och kockarna behöver större kastruller – så mycket mat går det åt.

Den ökade matlusten på förskolorna bådar gott eftersom många barn faktiskt börjar sitt livs matresa där, en stor del av dem äter tre av dagens mål på förskolan.